Grupparbete i baslag 3 - Sokratiska samtal kring den pedagogiska miljön.

Vi hade grupparbete på Anuchkas förskola Berget i Mölndal. Det var halt och regnigt men vi kom fram till slut. Vi började med att gå runt på avdelningarna och reflekterade lite kring den pedagogiska miljön. Sedan samlades vi i personalrummet och medan vi fikade tittade vi på bilder från Solgläntans förskola.
Vi kom överens om att utgå från Sokratiska samtal med en frågeställning och ett mål:

Frågeställning: Hur upplevde vi den pedagogiska miljön på Solgläntans förskola.
Mål: Att samtalet skall flyta på.

Vi hade samtal om den:
synliga pedagogiska miljön - arkitektur, möblering, material, planlösning.
osynliga pedagogiska miljön - förhållningssätt, synsätt på barn/vuxnas roll/kunskap och lärande.

Alla rum på Solgläntans förskola var väl genomtänkta med utmanande material och möbler som var anpassat efter barnens utveckling och behov. Det fanns många olika stationer med mycket material, men lite av varje. Mycket av materialet som ett-åringarna får undersöka och pröva står framme. Det fanns en röd tråd genom alla avdelningar där man tillåter barnen att bli kompetenta. Var sak hade sin plats och man såg tydligt vad barnen kunde jobba med. Vi tyckte att det var många positiva intryck på en gång och det var svårt att ta till sig allt men ett väldigt inspirerande studiebesök. Vi pratade om att dokumentationen satt högt upp på väggen, var den till för föräldrarna eller barnen? Om bilder sitter för högt upp blir det inga samtal och samspel mellan barnen. Men det fanns säkert en tanke bakom...

Vi pratade om betydelsen av att pedagogen lyssnar på vad barnen är uppfyllda/intresserade av och bekräftar dem. Att pedagogen sitter på ett ställe med barnen vilket skapar arbetsro. På det viset ser man vad barnen är intresserade av och kan göra förändringar efter deras behov.

Vi tänkte på att det är mest den pedagogiska innemiljön som utbildningen och studiebesöken handlar om. Vi saknar samtal om den pedagogiska utemiljön som oftast också behöver utvecklas. Att barnen får samma möjligheter ute som inne till lärsituationer.

Till sist samtalade vi om att det fanns stora skillnader i den pedagogiska miljön på Anuchkas förskola. Hennes avdelning Fjärilen var inbjudande, med små rum i rummet, här fanns en tanke med möblering och material på barnens nivå. Vi pratade om miljöns betydelse, barnsyn och kompetens.

Utvärdering:
Samtalet flöt på, vi kompletterade varandra. Alla fick prata lika mycket och det blev intressanta samtal. Vi hade ingen samtalsledare, det var vi lite till mans. Alla var delaktiga och det var roligt.
Tack Anuchka för en trevlig kväll och dina jättegoda muffins!

Introduktion av nytt material eget arb. 4

Jag ville introducera ett nytt material som jag själv känner till och tycker är kul att arbeta med. Jag besökte yngre avdelningen 1-3 år som ligger bredvid vår avdelning. Jag "lånade" två flickor som båda är 2 år. Barnen kände jag sedan innan vilket var en trygghet för dom, det blev ingen konstig situation. De hade aldrig prövat på ritkol innan så det kändes spännande att göra aktiviteten, hur skulle de reagera? Jag lade ett stort papper tvärs över bordet med barnen sittandes mitt emot varandra. Barnen blev nyfikna och tyckte det var kul att följa med in i ateljén. De tog på sig sina förkläden och när jag precis hade lagt asken med kolkritor på bordet säger Vilja "vad heter de?" och pekar på asken. Jag säger "kolkrita" och ger dem varsin kolkrita.

Vilja tar kritan och gör stora rörelser i cirklar
Nadaa tittar på kritan och ritar sedan med
små korta rörelser fram och tillbaka.

Vilja säger "titta här, jag bor" pekar med kritan,
hon fortsätter "Nadaa bor annanstans", visar mig vägen
med fingret där hon ritat.
Hon säger vidare och pekar "en liten hund".
Nadaa säger "hunden" och pekar på ett streck på pappret.

Vilja smakar lite försiktigt på kolkritan och säger sedan
"en spis målar jag, mamma packar ner mina saker".
Nadaa säger under tider hon ritar "kommer mamma".

Vilja går ifrån bordet och hämtar en tallkotte och en hushållsrulle som hon sedan tidigare har målat med flaskfärg. Börjar leka med kotten och hushållsrullen på bordet och ritar sedan på rullen.
Nadaa visar kolkritan att hon vill lägga tillbaka den i asken.
Tittar sedan på sina fingrar som är svarta.
Vilja avslutar också och lägger sin krita i asken.



Nu är intresset för kolkritan borta, de börjar springa omkring i ateljén. Jag säger att aktiviteten är slut.
Aktiviteten höll på ca 10 min. Vad var det som gjorde att de tappade fokus. En anledning kan vara att jag tog glättat papper som fanns i ateljén. Detta gav inte samma effekt som ett matt papper hade gjort. Antagligen kändes det som att rita med en vaxkrita, då blev det kanske inte lika spännande.

Observation tillfälle 2
Vid andra tillfället var bara den ena flickan närvarande vid aktiviteten, den andra flickan hade inte kommit när vi började. Skulle det göra någon skillnad att flickan som varit mer styrande inte var närvarande? Jag la fram ett matt papper denna gång,  för att se om det skulle bli någon skillnad på aktiviteten. Jag la kolkritan på bordet och sa "titta kolkrita".

Nadaa tog kritan och gnuggade den fram och tillbaka.

Hon prövar att dra med små bestämda rörelser.

Är koncentrerad och fokuserad på det hon gör.

Papperet blir svartare och svartare. Vid några

tillfällen tittar hon på mig och skrattar men säger

inget. Hon stryker med fingrarna på målningen.

                                               

Nadaa fortsätter att dra kolkritan fram och tillbaka.

Hon trycker så hårt att kritan går mitt itu och försöker

sätta fast den igen. Tittar på mig när det inte går.

Stryker med händerna på det som hon målat,

undersöker, känner och funderar över vad som händer,

tittar sedan på sina svarta händer. Hon försöker torka av sig

på sitt förkläde och ger mig sedan kritan. Jag säger att

"nu går vi och tvättar våra svarta händer". Hon nickar. 

Aktiviteten höll på i ca 10 minuter denna gång också. Men aktiviteten kändes mer koncentrerad och lugn. Mycket beroende av att den andra flickan inte var närvarande. Detta var synd på ett sätt, för hon tillförde så mycket energi och språket smittade av sig på den andra flickan. Båda aktiviteterna var mycket intressanta och roliga att göra med så små barn. Man ser verkligen att små barn är otroligt kompetenta.

Inspirerande miljö på Solgläntans förskola

Var på studiebesök på Solgläntans förskola. Rummen signalerade tydlighet, struktur, utmaningar, kreativitet, skapande, rollekar och möjlighet till samspel mellan barnen och de vuxna. Miljön berättade om tilltro till det nyfikna och kompetenta barnet. Det fanns inte mängder av material vilket jag tycker gör ett rörigt intryck. Det fanns mycket att välja på, men lite av varje sak.

Materialet var "uppdukat" på ett inbjudande sätt. På 3 års avdelningen fanns duplo på låga bord där barnen kunde mötas från alla håll. Duplobitar fanns inte i mängder liggandes i backar utan låg på bordet tydligt och inbjudande. Allt material låg väldigt strukturerat men kändes ändå väldigt tillåtande. Beroende av tema tar pedagogen fram en sak i taget, t ex akrylfärg en period, vattenfärg nästa osv.

Bord med duplo där barnen får
tillfällen att samspela och mötas

   

Inbjudande miljö med lite material