torsdag 20 oktober 2011

Konst som inspiration - Eget arbete 2

Jag blev otroligt inspirerad av studiebesöket i Konsthallen. Jag trodde inte att tankeverksamheten skulle infinna sig som den gjorde, eftersom jag inte tidigare betraktat konst på det sättet. Att bara få stå i lugn och ro och låta alla sinnen få arbeta. Det var roligt och berikande att reflektera och utbyta tankar med varandra när vi gick runt och tittade på de olika konstverken och bilderna.

Konstverket av Wim Botha berörde mig verkligen. Det var gjort på plats i frigolit, som jag först uppfattade som gips. Även fast konstverket var stort och spritt på stor yta så hörde det hela ihop. Det fanns ett djup, skapelsen var på vär någonstans och det var full aktivitet. Jag kunde se hästar, änglar fåglar och galjonsfigurer som var uppfyllda av beslutsamhet. Det kändes väldigt religiöst, himlen hade öppnat sig. Ju längre jag begrundade verket desto verkligare blev det. Jag rycktes med, ville följa efter. Konstverket kändes ljust, positivt och kraftfullt.
Det skulle vara roligt att ta med barngruppen till Konsthallen för att just titta på Wim Botha´s konstverk. Att ge barnen upplevelser i form av att se på "annorlunda" konst skulle säkert vara inspirerande för barnen. Man skulle kunna fotografera det och ta med det till förskolan. Här kan barnen i små grupper få utlopp för sina tankar och känslor. Barnen skulle kunna få jobba med frigolit och få inspiration utifrån upplevelsen och fotografiet.

Världskartan av Reena Saini Kallat med alla ihopkopplade sladdar, trådar och taggtråd var imponerande. Kartan kändes först positiv för mig - förutom de knastrande ljuden - att hela världen hänger ihop. Det är inga långa avstånd från punkt A till punkt B. Vi människor behöver och är beroende av varandra. Sen fanns det andra mörka infallsvinklar som trafficing, vilket är spännande hur olika man kan uppfatta saker och ting, det är upp till betraktaren.
Jag tror att kartan skulle kunna inspirera barnen med alla sladdar och trådar som blev mönster. Idén kan man ta med sig till förskolan. Där barnen kan jobba med sladdar, trådar och snören på en tom vägg, se och höra deras reaktioner och vad de gör med materialet. Det är en spännande tanke.

Bilderna av Zarina Bhimji kändes mörka, missmodiga, ingav inget hopp, ingen framtid bara dåtid. Jag fick känslan av att längta ut till friheten och livet. Livet är som en tunn tråd som är lätt att ramla av. Dessa bilder skulle jag inte välja för barnen. Jag vill delge barnen positiva känslor som kan inspirera arbetet i ateljén. I de målningar som barnen gör själva på förskolan, utgår de från sina egna erfarenheter. De är oftast positiva som förmedlar glädje och kärlek med glada färger. Man kan diskutera kring de bilder eller kort på målningar som man väljer till barnen. De kan också välja att ta med en bild hemifrån som de har en asossiation till. Barnen får lyssna på varandra hur de tänker kring bilden. Vad är det för färger, skuggor man ser och sedan få återskapa sin egen bild av motivet.
Det lutar åt att ta med barngruppen till Konsthallen så de får uppleva konstverket av Wim Botha.

torsdag 13 oktober 2011

Materialets ABC - Eget arbete 1

Jag har utforskat och upptäckt både nytt och gammalt material tillsammans med barnen för att även få se och höra deras reaktioner.

Ritkol: Det var första gången som barnen fick prova på ritkol. Det var en härlig känsla, lätt att stryka med fingret och få till skuggor. Barnen tyckte det var jätteroligt. Men de tyckte det blev kladdigt.

Härlig känsla med djup i.

Blyerts: Också lättarbetat, skön känsla, lätt att göra skuggor, stryka ut, trycka hårt och lätt. Blyerts jobbar vi ofta med.

Tusch: Har arbetat med tusch några gånger. Tyckte det var lite svårt. Blev lätt kladdigt om man inte var lätt på handen. Det är inget material som vi användt oss av på förskolan.

Vaxkritor: Jag tyckte inte att det täckte så bra, klumpade sig och blev en tjock yta. Barnen däremot tycker om att jobba med vaxkritor, det finns både tjocka och smala.

Flicka 5 år har målat självporträtt.

Temperablock: Är roligt att arbeta med. Kan blanda tjockt - tunnt med vatten. Lätt att blanda färgerna till olika nyanser. Fungerade bäst på matt papper, inte glättat. Barnen älskar att måla med temperablock.

Akvarell: Uppförde sig ungefär som ovanstående. Får ha en finare pensel och jobba lite mer med färgen så den inte rinner. Barnen tycker om att jobba med akvarell och tar fram den ofta.

Flytande täckfärg: Är ändå det material som används oftast av färgerna. Färgens egenskaper gör att den är lättjobbad, det blir bra resultat. Lätt att blanda färger. Jag och barnen gillar det!

Härlig bild i olika lila nyanser.


Oljepastell: Används inte så ofta på avdelningen. Det går i perioder, inga kritor som barnen har haft tillgång till, vilket jag skall ändra på. Själv tycker jag att det kan bli lite kladdigt men ändå kul att arbeta med. Blir tjockt och täcker bra.

Torrpastell: Ungefär som ovan. Men lättare att jobba med, blir inte lika kladdigt och "segt". Tycker om käslan.

Akrylfärg: Har prövat några gånger, har liknande egenskaper som flytande täckfärg. Ingen färg som vi har på förskolan.


Pulverfärg: Blandade pulverfärg med master medium. Både jag och barnen tyckte om känslan.

Textilfärg: Har prövat vid något tillfälle när jag jobbade med batik. Det var kul.

Lera: Stina Braxell hade workshop med lera på vår förskola, det var otroligt roligt. Efter besöket blev alla inspirerade och det köptes in lera på alla avdelningar. Barnen blev också lyriska efter att de fick pröva och undersöka. Nu arbetas det intensivt i olika perioder med lera som de själva kan ta fram.

Vi ringlar en skål.

Gips och sand: Barnen och jag gjorde handavtryck i sand som vi sedan fyllde med gips. Resultatet blev inte så bra, gipset gick lätt sönder, blev tunnt på vissa ställen. Nästa gång prövar vi på ett annat sätt.

Papier-maché: I dag började vi på våra luftballonger. Vi blåste upp vanliga ballonger, smetade in ballongerna med tapetklister och strimlade tidningspapper som vi satte i flera lager runt om. Det var en härlig känsla att få kladda.

Trä: Arbetade mycket med trä för ett år sedan. Barnen hade tillgång till snickarbänk och verktyg. Det luktar gott med nysågat trä. Barnen tyckte det var roligt att klistra, spika, skruva och konstruera saker av. Vi arbetar fortfarande med trä men det blir inte så ofta och inte med stora bitar. Jag tycker det är lättarbetat och kul.

Tyg, kartong, tejp, lim, plast, frigolit, återvinningsmaterial, piprensare, fjädrar, naturmaterial, garn och snöre: Det är material som ligger framme hela tiden som barnen kan ta själva när de vill konstruera och skapa. Med jämna mellanrum fyller vi på det som saknas. Går ut i naturen plockar pinnar, kottar, mossa etc och tar vara på återvinningsmaterial som kommer från köket, mjölkkartonger, burkar, plastförpackningar m m. Vi arbetar ofta med dessa material i våra projekt. Jag tycker det är roligt och kreativt, man får tänka och hitta på lösningar. Barnen tycker det är roligast att jobba med limpistolerna, då händer det något. Det gick åt många limstavar i början.

Skrot: Har en skrotlåda där vi kan meka, skruva, dra i muttrar etc. Barnen arbetar inte mycket med materialet. Jag tycker att materialet är för hårt att arbeta med, inte formbart. 


Sidenmålning: Vi passade på att måla sidenmålning när vi hade grupparbete i vårt baslag. Det var otroligt roligt att jobba med sidenmålning. Lätt och tunn färg och det blev otroligt klara vackra färger. Det gör jag gärna om. 

Här är vi fulla av inspiration och skapar nya lärprocesser, vackert blir det. 

tisdag 11 oktober 2011

Grupparbete i baslag 1

Det var roligt att ta del av Annelis verksamhet i Sörgården, vi hade bra diskussioner och vi gick runt och tittade på alla avdelningar. Organisationsmässigt hade vi olika förutsättningar. Vi pratade mycket om atelieristans roll. Det är viktigt att hon kan erbjuda barnen en inspirerande miljö med mycket olika material som man normalt inte brukar ha på en "vanlig" förskola. Återvinningsmaterial, naturmaterial, olika sorters färger och papper. Barnen skall ha möjlighet att få utforska och pröva. Att hålla i projekt med skapande arbete, leda barnen vidare så de tar till sig kunskap. Hon kan också handleda andra pedagoger i materialkännedom där de har möjlighet att få pröva. Förhållningssättet är viktigt hur man pratar med barnen och hur man förhåller sig till materialet. Barnen skall få möjlighet att arbeta i små grupper där man kan föra diskussioner och bli lyssnad på mellan barn-barn och barn-pedagog. Bra struktur i ateljén som inger trygghet för barnen. Ateljén skall spegla den pedagogiska verksamheten, en tillåtande miljö där barnen själva får lov att ta material.

Några tankar kring Tarjas seminarium var barns eget utforskande kring materialet att ge dem tid till att få undersöka och att barnen skall hitta på sina egna lösningar. Att ha ett utforskande laboratorium som verkstad. Vi pratade att om man delar upp barnen i små grupper så kan man ge barnen den tid de behöver. Men däremot att man är två pedagoger i en liten grupp, en som dokumenterar och en som är medskapande, blir det svårt för den tredje pedagogen att vara kvar med resten av barnen. Oftast är man över tjugo barn på en 3-5 avdelning och då får vi både vara medskapande och dokumentera samtidigt.
Barnens delaktighet är viktig att vi utgår från deras tankar. Och att vi tar deras tankar och reflektioner på allvar. Är de medaktiva i processen och verksamheten så blir de också ansvarsfulla och får demokratiska värderingar.

Vi pratade om att atelieristan tar barnens perspektiv genom att utgå från barnens intressen och att ta barnens tankar och reflektioner på allvar. Och att leda barnen vidare i deras tankar. En gynsam miljö där barnen får valmöjligheter och att handleda och stödja barnen i processen. Ge barnen tid till pauser, avbrott, reflektion och erfarenheter. Det är viktigt att barnen får arbeta i sin egen takt. Kommunikationen är viktig mellan barnen, barn lär i samspel med andra.

söndag 2 oktober 2011

Funderingar kring materialet

När jag såg materialöversikten blev jag helt paff över hur lite material vi egentligen använder på vår avdelning. Jag inventerade och hittade ritkol längst upp i ett skåp som säkert legat där sen 70-talet. Varför har vi aldrig användt oss av det? Det fanns också oljepastell, torrpastell, pulverfärg i skåpet som jag "glömt" bort.
Känslan av att inte kunna hantera eller att jag inte vet hur materialet fungerar, gör att jag hellre kör med de säkra materialen som jag känner till och är bekväm med. Och när jag tänker efter så har jag inte gett barnen så mycket valmöjligheter när det gäller materialet.
Det som alltid ligger framme som barnen kan ta själva av är: flytande täckfärg, akvarellfärg, temperablock, vaxkritor, tusch-och blyertspennor.
Lera och playdo finns också tillgängligt för barnen men det är mer sällan vi arbetar med papier-maché och gips, men det finns.
Av konstruktionsmaterialen har vi tyg, garn, snöre, kartong, tejp, lim och en del natur-och återvinningsmaterial. Det finns en hel del att jobba på, att fylla upp ateljén med mer inspirerande material.

Stina Braxell säger i sin bok Skapande barn, att ett framgångsrikt arbetssätt är att vara med i barnens bildskapande. Och för att barnen skall få tillgång till materialen, så måste pedagogerna känna sig trygga med materialet och ha kunskap i hur man hanterar det.

Så nu börjar jag och barnen att utforska Materialens ABC.